Varför det är en mycket dålig idé att tillåta gruvor i alunskiffer
Om prospekteringsbolagen
• Dessa bolag är lycksökare med oklara finanser. De söker investerare genom att locka med stora uranfyndigheter. Det är troligt att de kommer att sälja rättigheterna till gruvorna för att tjäna snabba pengar.
• De gruvbolag som till slut gör jobbet vet vi absolut inget om. Oavsett vilket bolag det blir så styr pengar allt och de kommer därför självklart att sälja materialet till högstbjudande på världsmarknaden.
Att vi skulle bli självförsörjande på uran kan vi glömma.
• Det första bolaget som ansökt om att få öppna en gruva vill i den gröna omställningens namn bryta vanadin trots att det finns ett riktigt miljövänligt alternativ till det.
• I ansökningshandlingarna för den första gruvan kan man se att de inte har något intresse av att skydda vår miljö.
• Eftersom halterna av brytvärd mineral är låga i alunskiffern så blir lönsamheten för gruvorna tveksam.
Att vidta starka åtgärder för att skydda omgivningarna kostar pengar, det kan vi drömma om att de gör frivilligt.
• Snacket om att vi skulle gynnas av arbetstillfällen är ett mycket svagt argument.
Jämtland har en väldigt låg arbetslöshet. På vissa områden behövs det mer folk, därför görs det försök att locka hit arbetskraft.
Risken är stor att gruvbolagen kommer att anlita folk som inte bor här och då får kommunen ingen skatteinkomst.
Mer argument mot dessa gruvor
• Säker teknik saknas för brytning av alunskiffer.
Det säger kemiprofessor Bert Allard som var en av de ledande experterna vid den statliga alunskifferutredningen.
• Vi behöver bevara en ren och beboelig miljö åt kommande generationer.
• Våra barns rättigheter inkluderar hälsa, miljö, säkerhet och framtida utvecklingsmöjligheter. Att röra alunskiffern medför allvarliga risker vilket inte är förenligt med barns rättigheter.
• Bygdens utvecklingsmöjligheter slås undan av hotet om gruvdrift och av en gruva. Vem vågar göra investeringar när framtiden är oviss?
• Att röra alunskiffern medför allvarliga risker. Det handlar t ex om utsläpp av kadmium i en miljö som redan är belastad av detta ämne.
• Alunskiffern innehåller en hög andel fossilt kol som planeras att brännas bort. Det medför utsläpp av stora mängder växthusgaser, vilket motverkar de mål Sverige har att minska nettoutsläppen av växthusgaser.
• Dessa gruvor är inte nödvändiga för grön omställning, det finns andra sätt att nå det viktiga målet.
• Urlakning av gifter är ett mycket långsiktigt och stort problem, det handlar inte bara om den tiden som brytningen pågår (som är illa nog).
• Avfallet som ligger kvar för all framtid består av finfördelat material som därmed avger sitt gift mycket lättare än det orörda berget.
• Den av bolaget beräknade elförbrukningen för Häggåns planerade gruva motsvarar 40338 hushåll (vid 5000 kWh per hushåll och år).
• Regeringen och sökande bolag har inget att vinna på att vara tydliga med hur Storsjöbygden som gruvort kommer att förändras.
Från ett landskap med unik kulturmiljö, med naturen och fjällen som signum,
attraherande för hitflyttande nya skattebetalare - till oöverblickbara dagbrott utmed Storsjön och i förlängningen, resten av Jämtlands fjällfot.
Och en avfolkningsort. För allvarligt talat, vem vill bo i eller intill en gruvindustri?
• Planerna på storskalig gruvindustri i Jämtland skulle lätt kunna visualiseras i en skalenlig modell, så som görs när det ska byggas något som gynnar invånarna.
Men det görs självklart inte. Då skulle det bli lite svårare att lura oss "dumma glesbygdsbor" att tycka att det blir toppen med 350 nya jobb i Oviken när första gruvan öppnats.
• Det kommer inte att stanna vid ett (1) dagbrott. Ytterligare två prospekteringsbolag har mutat in områden mellan Storsjön och Oviksfjällen.
När en ansökan att starta gruva har beviljats ligger det nära till hands att bevilja också de andra som kommer.
• Vad ska vi då dricka?
Avfallsvattnet från gruvan leds (efter rening) ut i Storsjön med innehåll av "obetydlig konsekvens" men bland detta obetydliga, likväl också uran.
Var drar bolaget gränsen för vad som är obetydligt? Är det obetydligt också efter 17 år av dagligt utsläpp? Och vad händer vid olycka? Vid extremväder?
• Vad ska vi äta?
Utsläpp från gruvbrott förstör odlingsbar mark.
Och vem vill äta renkött från ren som betat i sina betesmarker bredvid gruvan?
Vem vill äta bär och svamp som plockats vid gruvorterna?
Vem vill äta vilt som levt vid gruvområdena?
• Ur beredskapssynpunkt är det värdelöst att omvandla åkermarken till dagbrott.
Vad tycker du?
Bland mycket annat är ovanstående exempel frågor av stor betydelse som alla boende i Storsjöbygden behöver ställa sig.
Om du tycker att det verkar dumt med gruvindustri intill Storsjön - var med oss i den fortsatta kampen.
Du kan till exempel gå med i Facebookgrupperna för att inte missa viktiga nyheter. De hittar du på länksidan.
Sidan uppdaterades 2025-04-02
