(det är uppenbart att bolagen räknar med att uranbrytningsförbudet hävs)
• Ranstadsverket var olönsamt trots en högre uranhalt än här i Jämtland.
• Gav bara 213 ton totalt. Dagens årliga uranbehov till Sveriges sex kärnreaktorer är 1500–2000 ton.
• Höga saneringskostnader. 580 miljoner kronor i dagens värde.
• Mycket mindre miljöpåverkan genom sin litenhet (20 hektar och ett djup på 10−15 meter).
Den första gruvan under tillståndsprövning här är Häggån med 44 hektar och ett djup på hela 180 meter.
1976 skapade västgötabergens försvarare ordet landskapsmord för att beskriva den jättelika förstöring som dagbrottsgruvorna ger upphov till.
Platåbergens Geopark - Uranmotståndet i Ranstad
Denna rapport om grundvattenpåverkan i Ranstad, som är rätt komplicerad, gör att man kan fundera över osäkerheten i hur stor påverkan gruvor
här hos oss skulle föra med sig i verkligheten jämfört med prospekteringsbolagens simuleringar. Här rör det sig om mycket djupare gruvor vilket rimligen ökar riskerna.
I och med den allt starkare klimatförändringen är det inte frågan om, utan när en extrem väderhändelse sker. Risken är då att reningen av lakvattnet får problem.
SGU - Grundvattenpåverkan vid mineralutvinning ur alunskiffer vid Ranstad (pdf)
Här nämns att uranhalten i Ranstad är 150–300 g/ton.
Strålsäkerhetsmyndigheten - Granskning av ansökan om friklassning av områden vid Ranstadsverket (pdf)
Att jämföra med uranhalten i Oviken på 50–250 g/ton som nämns här.
SGU - Rapport från Sveriges Geologiska Undersökning om uranfynd i Oviken (pdf)
Ett halvt sekel efter att brytningen upphörde.
Skövde Nyheter - Ett avslut för Ranstad, skadorna kostade över en halv miljard att reparera
KOLLEGA - Dyrt sanera urangruva
Strålsäkerhetsmyndigheten - Ranstadsverket
Riksarkivet - Uran ur skiffer, Ranstad
Wikipedia - Ranstad
Sidan uppdaterades 2025-01-28