Häggån

Häggån K1 kallas den gruva som planeras i Oviken nära Storsjön i Jämtland

Källa: Bakgrundskarta från Lantmäteriet

Dagbrott 42,6 ha
Avfall 110 ha
B-malm 192 ha
Gråberg 226 ha
Anläggning 840 ha

Grundläggande fakta

Gruvområdet för Häggån Koncession 1 som visas på kartan är beläget mellan Västeråsen, Storåsen och Önsta, nära Rörösjön. Berggrunden består av alunskiffer som täcks av ett relativt tunt lager kalksten.

Brytningen ska ske i en form som kallas dagbrott. Gruvkrater är ett mer beskrivande ord då det handlar om ett stort öppet hål i marken, i det här fallet 180–200 m djupt, cirka 900 m långt och 630 m brett. Hela anläggningen upptar en yta som är nästan 20 gånger större än dagbrottet.

97,9 miljoner ton berg ska sprängas och hanteras (bryts under 11 år).

64,7 miljoner ton är malm som ska processas. Oavsett vilka ämnen som ska utvinnas kallas detta steg för anrikning (denna bearbetning tar 17 år).

33,2 miljoner ton består av så kallat gråberg som även det är alunskiffer, samt kalksten. Alla mängduppgifter kommer från tabell 2 på sida 18 i den tekniska beskrivningen (pdf 3772 kB).

Processen omfattar krossning av malmen följt av en rostning för avkolning och därefter malning till finkornig storlek. Ett koncentrat som är rikt på pyrit och vanadinhaltigt glimmer utvinns sedan genom selektiv skumflotation. Efter detta sker lakning vid förhöjd temperatur och tryck i en autoklav med svavelsyra. Denna bearbetning ska alltså pågå i 17 år men brytningen av berget är färdig efter 11 år. Mot slutet bearbetas B-malmen (den sämre malmen) som har lagrats. Avfallet från processen mellanlagras ett antal år för att sedan dumpas i dagbrottet.

Fyndigheten är en polymetallisk mineralisering där det största ekonomiska värdet kommer från vanadin, sedan kalium, sedan uran och till sist mindre mängder nickel, zink och molybden. Många andra metaller finns men inte i brytvärda halter.

Koldioxid

Alunskiffer innehåller en stor mängd organiskt kol. I detta fall genererar det omkring 27 miljoner ton fossil koldioxid under de 17 åren. Exakt uppgift om kolhalten saknas tyvärr i ansökningshandlingarna. De 20 miljoner ton koldioxid som florerat i media gäller de 42 miljoner ton malm som hinner bearbetas under de 11 år som berget sprängs.

Mer om denna fyndighet

Gruvan innehåller så stora mängder giftiga ämnen att de var för sig kan förstöra Storsjön många gånger om, detta trots en vattenvolym på hela 8 km³. De värsta ämnena är kadmium, arsenik, uran och bly. Även den mängd uran som hamnar i avfallet vid utvinning av detta ämne räcker för att förstöra sjön flera gånger.

Vanadin som det finns mest av i denna fyndighet räknas för närvarande av EU som en så kallad kritisk metall. I den gröna omställningen kan denna metall användas till flödesbatterier för längre tids lagring. Idag används den främst till stållegeringar. Genom den snabba utvecklingen av vanliga batterier de senaste åren kan dessa användas för lagring under längre perioder också, vilket gör flödesbatterierna mindre attraktiva. Dessutom finns det redan järnbaserade flödesbatterier och andra miljövänliga alternativ. På sidan om vanadin kan du se mer om alternativen som kan göra brytning av vanadin till flödesbatterier helt onödig.

Sett till mängden uran är denna gruva ca 37 gånger större än gruvan i Ranstad. Ranstadsgruvan kostade 580 miljoner kronor att sanera, med dagens penningvärde. Totalt skulle gruvan ge ca 7800 ton uran på de 17 år som utvinningen pågår. Det skulle alltså behövas flera gånger större omfattning på brytningen för att motsvara den förbrukning som dagens sex kärnreaktorer i Sverige har, då den förbrukningen är 1500–2000 ton uran per år.

Inflöde av grundvatten till fullt utbrutet dagbrott är enligt bolagets simulering 107 m³/tim (1780 liter/minut). Dagvattnet tillkommer förstås. Det är inga små mängder vatten som ska renas, och enligt de själva så kommer det inte att vara rent. Man kan fundera över simuleringens tillförlitlighet som inte är baserad på särskilt många mätpunkter och där det fanns en kraftigt avvikande mätpunkt. Frågan är inte om, utan när en extrem väderhändelse sker. Risken är då att reningen får problem.

Under tiden som berget sprängs kommer det att spridas giftigt damm i närområdet.

Halterna av värdefulla mineral är generellt låga i alunskiffer vilket gör att en gruva därför behöver vara stor, och avfallsmängden blir därefter. Slutförvar av avfallet ska ske i dagbrottet. Berget är fullt av sprickor vilket gör att det finns en uppenbar risk för spridning.

Enligt de insatta har brytning i alunskiffer på detta sätt inte visats i teknisk skala, och att tillåta en sådan gruva skulle vara en storskalig test. Det finns inget bevisat säkert sätt att bryta alunskiffer på.

Riksintresse

I detta område pågår en utredning om att göra vanadin till ett riksintresse. Om det blir ett riksintresse så är risken självklart större att den här och andra miljöfarliga gruvor blir verklighet.

Bolaget

Vanadis Battery Metals AB (VBM) heter det dotterbolag till Aura Energy som har lämnat in en ansökan om bearbetningskoncession till Bergsstaten, vilket är det första steget i processen för att få starta en gruva.

Som framgår på sidan om inmutningar (där det finns länkar och mer information om alla bolag) är detta bolag egentligen ute efter uran. Uranbrytningsförbudet har nu röstats bort med en enda rösts marginal. Tidigare koncentrerade de sig därför på vanadin men nu kommer deras ansökan att kompletteras med uran.

Bolaget har mycket större drömmar än denna första gruvan, hela vanadinfyndigheten som benämns Häggån är 38 gånger större. Närmare bestämt är det en fyndighet på 2503 miljoner ton.

Ett annat bolag som har inmutningar i detta område är District Metals och de har redovisat en fyndighet benämnd Viken som är på 4333 miljoner ton. Sammanlagt är dessa bolags fyndigheter på svindlande 6,8 miljarder ton malm, vilket är 105 gånger större än den här gruvan.

Handlingarna

Ärendets alla handlingar begärs ut från:
mineinspect@bergsstaten.se  📧
Ange ärende Häggån K nr 1

Det går ganska snabbt att få dokumenten av Bergsstaten. De kan också laddas ner här om du vill börja titta på de direkt:
Ansökningshandlingar: Häggån K1

Senaste datum för att yttra sig mot deras ansökan har passerat men sidan med information om hur det kunde gå till att skriva ett yttrande finns kvar.

Mer om gifterna

Storsjöns volym är 8,0 km³. Häggån K1 innehåller så stora mängder giftiga ämnen att de var för sig kan förstöra hela Storsjön många gånger om, som framgår av tabellen nedan. Bolaget har tyvärr inte redovisat halterna för A-malmen, därför är beräkningarna gjorda på de uppgifter som finns för B-malm. A-malmen (den bästa malmen) har ännu högre halter. Halten bly är lite osäker och till skillnad från övriga ämnen kan blyhalten möjligen vara lägre i A-malmen.

I följande tabell kan alltså mängden bly vara något överskattad och övriga ämnen underskattade.

Ämne	Storsjön riktvärde (ton)	Häggån K1 (ton)	Antal gånger över riktvärde	Hela Häggån (ton)	Antal gånger över riktvärde
Kadmium	4	340	85	13140	3285
Arsenik	80	5650	70	218512	2730
Uran	240	8250	34	299625	1248
Bly	40	4580	114	177212	4430

Sidan uppdaterades 2026-03-20